gåshudsmusik
Nuförtiden får man sällan gåshud av musik. När man var yngre och inte hade hört så mycket var det ganska lätt att få gåshud.
På sista tiden har I Are Droid verkligen gett mig den gåshud, den kicken, som man vill få av musik. Den där känslan som inte går att beskriva. Den där känslan som får en att sluta jobba så fort den dyker upp på radion. Den där känslan som inte många får vara med om. Jag är priviligerad att kunna känna den kicken.
Eller som trummis-Oskars avgrundsvrål i pausen på Cameleon när Truckfighters spelade i Uppsala. Svårt att förklara. Men jag fick sån sjuk gåshud. Oskar är min hjälte.
