born to hula

webben. musik. kommentarer.

    Problemet med en läsarpanel

    Såg att NA letar efter en läsarpanel. Och så tänkte jag, “varför inte? vore ju kul”. Men det krävdes tydligen att man blottade hela sitt liv i ett enda formulär, som säkerligen tar 10-15 minuter att gå igenom (om man är långsam, som jag). Det jag funderar på är varför ska det vara så?

    Jag har en teori om att man ska lära känna sin kund, i det här fallet läsaren. Varje besökare är givetvis helt okänd från början. Men med namn och e-post så kan man härleda till kön, i många fall. När vi sedan vet mer och mer genom att ställa frågor som intresserar oss så blir det mer och mer utkristalliserat vilka kunder vi har. I ett senare skede kan man då göra riktade utskick.

    Problemet med att bli för girig till en början är att sånna som jag, spontana och trötta, missar man. Man får de redan övertygade och de som har det stora engagemanget fortfarande, och i en undersökning kan man väl inte påstå att man bryr sig om vad de som redan övertygade säger? Eller? Det skulle inte jag göra. Man vill så klart veta vad de tycker, men än viktigare är det väl att veta hur man ökar engagemanget för de som mig?

    Disclaimer
    Nu är det ju så att vi på Strateg utför många läsarpaneler för en hel del dagstidningar, men det bör klargöras att jag har ingen som helst medverkan i någon del av de läsarpaneler vi har. Och det som presenteras här är enbart mina privata åsikter. Det är ju helg nu… (Jag ger inte ens länkkärlek till Strateg för detta, bara för att poängtera att det är min privata åsikt)

    Taggar: ,
    blog comments powered by Disqus